come with me

Kärar ner mig i skånska och sitter uppe fast jag borde sova. Borde kanske skriva en årsresumé eller i alla fall hålla de nyårslöften som jag inte skrivit ner. Istället fikar jag en massa och bara hänger. Är nervös för att resa och känner mig dum i huvudet för att jag tar åt mig av ord som kanske inte borde göra ont. Ont i magen känslor för att jag vet vem jag kommer sakna så himla himla himla mycket men så vet jag ändå att det inte ens är två månader. Gömmer undan känslan för annars går det liksom inte att vara.