IF YOU RUN
Att vara snabb är inte min grej. Fick en uppenbarelse idag. Sistaminuten är vad jag är. Det är så jag jobbar bäst, men det betyder inte att jag mår bra av det men det är mer så jag fungerar. Frågan är vart det kommer leda mig...
Fokus. Att komma ihåg Rhodos gör allt så mycket finare.
Vi hoppade av planet efter kanske den bästa flygresan någonsin..
Taxi till hotellet och poolhäng nästan på en gång.
Vid stranden på väg till "stan", ett ställe som jag ville besöka men som aldrig blev av.
Finaste restaurangen fann vi först kvällen med katter som sprang löst och bästa värdinnan som sa "Calistare" typ..
Smög runt på fina hotell gjorde vi också och det kändes lite som att vara en del av "O.C".
Så här kunde vi se ut när vi åt frukost. Lagom pigga.
Vi åkte till bästa stranden med brännande sand och höga klippor. Vita speedos slapp vi inte heller undan.
Stek. Låg mest i skuggan men det räckte om man säger så.
När det blev kväll packade vi ihop våra grejer, sa adjö och tog taxi tillbaka till hotellet.
M köpte vykort och skickade som sig bör.
En kväll åkte vi till väderkvarnarna i Rhodos stad.
Typ sådana här tappa andan miljöer.
En dag åkte vi till Lindos, en by med vita hus och massa mysiga gator.
Obligatoriskt kort på då bruna ben.
Akropolis. Och den blåa lagunen till höger ville vi gärna hitta till men vi visste inte hur.
Himla god grekisk sallad.
Efter att vi ätit sallad vandrade vi runt i byn på Lindos och gick vilse.
Men vad hittade vi inte om lagunen som vi sett högst upp från Akropolis. Ibland har man tur!
Sista och andra utgången i Rhodos stad var galen och M och jag visste inte riktigt vart vi hade hamnat. Hiss som förde en till högre våningar och rockmusik på nedre plan.
En suddig bild fick avsluta kvällen och även detta bildregn från Rhodos.
Kommentarer
Trackback
