come with me

Verkligheten, igen. Realiteten med all dess osäkerhet. Hade varit trevlig att typ stanna kvar där, för evigt. Bo i stenhus och äta gyros och skratta så magen gör ont. Har inte fått nog av sol, bad, sunkig frukost med vita frallor och gråa/gröna/kalla ägg, rosa t-shirtar, surrealism på barer, gå i shorts & inte frysa och vin på balkongen. Så här i efterhand var allt rätt fint ändå. Men att komma hem var väl bra det med, speciellt när det som jag trodde var glömt och gömt skedde och jag blev så himla glad! Så nu sitter jag här och lyssnar på någon annas spotifylista tönt som jag är och bara ler och tänker att det kanse inte var fel på mig. Fast det visste jag väl, men ändå.