YOU AND I KNOW
Oj wow. Bara 4 dagar kvar. Sedan bär det iväg. Och jag har ont i magen mest hela tiden, fast mest när jag tänker på DET, och det är typ hela tiden. Vad hände där?! Går inte att förklara. Och jag vill helst inte förklara. Ett års väntan är snart över och det kan inte bli annat än bäst.
Och jag blev firad igår också. Godaste muffinsen väntade på min plats, ett otänt ljus på men det var precis så fint som det kunde vara. Har finaste vännerna som bakar och allt, fast de är sjuka och borde ligga stilla. Fick alldeles för mycket presenter som bara träffade så där mitt i prick! Sist men absolut inte minst blev jag väldigt överraskad av ett AWESOME presentkort och underbart restaurangbesök av bästa bästa bästa du. Jag bara tänker tillbaka på hur jag hade det för ett år sedan, för två år sedan, och jag visste nog inte hur bra man kunde ha det. Hur glad man kunde vara utan en massa ångest, rädsla, skuldkänsor....fast varför tänka på det.
Och jag blev firad igår också. Godaste muffinsen väntade på min plats, ett otänt ljus på men det var precis så fint som det kunde vara. Har finaste vännerna som bakar och allt, fast de är sjuka och borde ligga stilla. Fick alldeles för mycket presenter som bara träffade så där mitt i prick! Sist men absolut inte minst blev jag väldigt överraskad av ett AWESOME presentkort och underbart restaurangbesök av bästa bästa bästa du. Jag bara tänker tillbaka på hur jag hade det för ett år sedan, för två år sedan, och jag visste nog inte hur bra man kunde ha det. Hur glad man kunde vara utan en massa ångest, rädsla, skuldkänsor....fast varför tänka på det.
Kommentarer
Trackback
